Djupedals Gård

Välkommen till den som är jag, dvs Marianne!

OM MIG:

Jag är 46 år och har hållt på med hästar sedan 10-års åldern. Min första häst, ett Eng. Fullblod, fick jag av min ridlärare när jag var 20 år, sedan dess har de ökat på i antal ;)

Förkovringar:

Sv. Ridsportförbundets Ungdomsledarkurser och RIK O:an,

Psykologi enl Monty Roberts

Join Up enligt Monty Roberts

Lastning enl Monty Roberts,

Terapeut-kurs för Gillian Higgins (hon som målar muskler o skelett på hästar)

Triggerpunkt-kurs del 1 för Charlotta Lindgren

Vertikal Balanserad Ridning (VBR 1) för Lena Gunnarsson

Hästjuridik för Carina Alfvén

Diverse kurser i pedagogik

Jobbat med konvalescenser, problemhästar, som Ridskole-konsult och som Handledare inom Specialdrott ridning.

Ridit för Centrerad Ridning (CR)-instruktör sedan 2010. 

Jag är starkt inspirerad av Monty Roberts "Hästviskaren", som arbetar absolut våld och traumafritt, och fortbildar mig hos Ann Lindberg, Hästpedagogen, sveriges första Monty Roberts Certifierade Instruktör.

Hästar är vänliga varelser!

De gör gärna det vi ber dem om såvida det inte finns något hinder i vägen.

T ex rädsla, smärta, dåliga erfarenheter osv.

Våldsfritt och respektfullt samarbete bygger på förståelse för vad en häst ÄR !

Utdrag ur min bok:

"Jag önskar att jag fått lära mig att förstå, hantera och rida hästar på det sätt jag gör nu, redan som barn. Jag är ledsen och faktiskt även bitter för att jag fick lära mig att hantera hästar på det sätt jag gjorde tidigare. Med en annan start hade jag inte behövt lära om, tänka om, och haft så dåligt samvete för mina tidigare handlingar. Nu låter det som om jag var en fruktansvärd människa. Jag var väl som de flesta andra, ville inte hästen gå framåt, så la man till pisken eller sporren, ville den inte gå på transporten tog man fram långa linor och långa spön. Var den dum fick den skylla sig själv. Huu!"...

... "Jag visste inte om något annat, men efter det här ”uppvaknandet” började jag intressera mig för andra(s) sätt att rida och hantera hästar. Idag finns det en massa olika inriktningar för de som håller på med hästar. Förutom klassisk ridning, trav och galopp även western, montéridning, akademisk ridning, islandshästar och en massa andra, jag kan inte nämna alla… Det är jättebra att det finns så många inriktningar, bara att välja den som passar dig. Själv rider jag fortfarande klassisk engelsk dressyr, och jag visar mina halvblod enligt det klassiska sättet att visa häst. Men jag hanterar och kommunicerar med mina hästar på ett mkt humanare (egentligen hästvänligare) sätt nu än tidigare. Genom det har jag fått väldigt lugna, snälla och samarbetsvilliga hästar."...

... "Mitt i denna nya nyfikenhet på vad mer det fanns att utforska kom en man som heter Monty Roberts till Göteborg för att ha en demonstration. Jag åkte dit och såg denna man göra underverk med hästar. En riktig trollkarl. Han var fantastisk med hästarna och pratade väldigt avslappnat och roligt med oss i publiken. Jag köpte en bok som han signerade och det kändes ju häftigt att träffa denna kändis och få se honom utföra storverk med hästarna. Så hade jag då placerat honom på en piedestal. Det han gjorde var ouppnåeligt för oss andra vanliga dödliga. Trodde jag. Tills jag träffade på Ann Lindberg, en kvinna som utbildat sig hos Monty Roberts i USA och är certifierad instruktör av honom. Alla kan göra det han kan. Visst har han ett fantastiskt hästöga, men tekniken han använder kan vi alla lära oss. Och det där med hästöga, att kunna läsa av vad hästarna säger kan vi också träna upp. Äntligen hade jag hittat hem! Ickevåldet, rädslor, gråt, glädje och kärlek! Jag har genomfört flertalet kurser hos Ann och försökt insupa all visdom och kunskap jag kan. Hon är en fantastisk pedagog och påminner mig om att vi inte bara behöver hjälpa hästarna. Vi måste hjälpa människorna också. Och jag tror i djupet av mitt hjärta att hästarna hjälper oss. De hjälper oss att öppna upp våra hjärtan, att älska och bry sig om andra. Att balansera oss, både fysiskt och psykiskt. De hjälper oss att lära oss att ta ansvar för våra känslor och våra handlingar. De hjälper oss att övervinna våra rädslor. De hjälper oss att förlåta. Om vi vill att världen ska bli en bättre plats måste vi börja med oss själva... För vår skull och för hästarnas skull" ...